Sökandet efter en gnutta civilisation!

fredag, oktober 08, 2004

Ganska rätt men ack så träigt!

Ja, det är den korta recensionen av "Öppet brev till alla förespråkare av internationell frihandel" skriven av Richard Johnsson och publicerat på Smedjan! (Det var förresten även med i senaste numret av Nyliberalen, som förtjänar alla prenumeranter den kan få *hint* *hint*).

*Suck* Väntar på att få i mig lite av den himmelsdoftande svarta gudadrycken, så att jag får hjälp av koffeinruset till att skriva riktigt klara och medryckande meningar. Ja, jag vet att jag är lite kaffeberoende, men dricker faktiskt bara tre-fyra stora muggar per dag (för vissa av er är det kanske inte bara, men det finns de som dricker betydligt mer)...

*känner den underbara doften, medans jag väntar på att kaffet svalnar*

*Låter första klunken sippra ner*

För det första saknar artikeln helt någon som helst form av medryckande språk (detta kan kanske delvis bero på att det är en översättning) och lättsamheter och roliga exempel. Den är fruktansvärt torrt skriven och ja, det är ett problem. Man måste liksom beröra och visa att man har ett hjärta och lägga in något absurt här och där och liksom verkligen vara passionerad för det man skriver om.

Sen tar artikeln inte heller upp det jag anser vara de viktigare filosofiska argumenten. Om jag skulle motivera frihandel, så skulle jag inte börja prata om komparativa fördelar, utan om människor. Vi alla som får billigare varor, de personer som nu kan genomföra de ideer som tidigare var dödförklarade pga höga tullar och att du själv får styra din konsumtion istället för staten.

Men, men trots detta så kommer här lite analys och förklaringar:
1. Vad är komparativa fördelar:
Jo, tänk att vi har A och B (det kan vara individer, städer eller länder, det spelar ingen roll), och att vi har två produkter som de kan tillverka, champagne och kaviarsnittar (man kan naturligtvis välja mer tråkiga och realistiska produkter, fast det är inte lika kul :-) ). Det är lite tråkigt att dricka champagne utan att ha lite att mumsa till, och likadant lite torrt att bara äta snittar, så de vill båda två ha en del av champagnen och snittarna. Säg nu att A kan tillverka 2 glas champagne eller 1 snitt i timmen, och B kan tillverka 1 glas champagne eller 3 snittar i timmen. Antag att de är dekadanta brats som inte vill arbeta mer än fyra timmar om dagen. Om de vill ha så mycket champagne och snittar som möjligt, så ska A tillverka champagnen och B snittarna, för då får de 8 glas champagne och 12 snittar att dela på. Om båda två skulle göra sina egna snittar och sin egen champagne skulle den totala summan bli lägre. Anta nu istället att A kan tillverka 4 glas champagne eller 2 snittar i timmen och att B kan göra 1 glas champagne eller 1 snitt i timmen. Nu är A bättre än B på att göra både champagne och snittar, men det förändrar ingenting, det är fortfarande bäst om A gör champagnen och B snittarna. Låt oss räkna på det! Nu så har vi totalt 16 glas champagne och 4 snittar att dela på. När var och en tillverkar alal sina egna produkter, så får A 8 glas champagne och 4 snittar, medans B får 2 glas champagne och 2 snittar, eller totalt 10 glas champagne och 6 snittar och alltså är arbetsdelning bäst även här (om man antar att de värderar ett glas champagne och en snitt lika högt, olika värden för de olika produkterna förändrar inte principen, utan gör bara att det blir lite mer att tänka på)
2. Förklaring av tullhinder och skattehinder.
Tänk oss A och B i förra exemplet (där A var bäst på båda sakerna). Om nu staten skulle gå in och ta en del av den champagnen och snittarna som A och B byter med varandra, så kommer vi förr eller senare till en punkt där antingen A eller B skulle tjäna på att inte byta med den andra (extremskatten 100% på byten gör alla byten till en ren förlust).
3. Observera att den ekonomiska effektiviteten som ges av byten inte har något egenvärde, om både A och B gillar att tillverka sina egna saker och vara oberoende av en handelspartner och känner att denna känsla uppväger förlusten av ett antal varor, så ger inte det oss någon rätt att fördöma dem, för nyliberalism handlar om att låta folk göra de saker som de anser vara bäst, inte försöka uppnå ekonomisk effektivitet eller liknande kollektivistiska mål.


Till en annan sak, jag kollade på Insider (på TV3) tidigare i kväll. Det handlade om prostitution i "mindre" städer. En av de prostituerade sa att hon föredrog att sälja sin kropp framför att ta emot bidrag från staten (och i förlängningen oskyldiga skattebetalare)! Det var ett väldigt vackert ögonblick och jag funderar på att utnämna henne till en hjälte, som hindras av statens försök att forma in oss alla i en och samma modell!!!!!!!

Bloggmusik:
Madness och deras live-skiva Madstock, just nu The Sun And The Rain.