Sökandet efter en gnutta civilisation!

onsdag, februari 16, 2005

Finns det någon sanning???

Tja, vad ska man säga. Frågan om det finns någon sanning och om vi uppfattar den och vad sanning är, är något av de allra mest grundläggande inom filosofin. Det är dock kanske inget som vi funderar på i det dagliga livet, eller snarare jag gör det, men jag tror inte att det är sådär jättemånga andra som går runt och funderar på om det finns någon sanning. Jag tänkte iaf ge er mina funderingar (som inte är huggna i sten):

Först, det finns en objektiv värld. Dvs. jorden och människor och stjärnor finns i en eller annan form. Det är möjligt att världen är sådan som vi uppfattar den, det är också möjligt att allting är en datorsimulation eller att solsystemet är inslutet i en bubbla, som simulerar resten av universum. Oavsett vilket så är det precis en teori som är riktig och alla andra är därmed felaktiga, dvs hur det ter sig för en allvetande varelse med perfekta och kompletta sinnen.

Ett tankeexperiment: Tänk er en annan planet som är precis som jorden, förutom att inga varelser har utvecklat något hörselsinne (alternativt att endast deras "människor" saknar hörselsinne), skulle de då veta om att det fanns ett sinne som hette hörsel och som används för att fånga upp vibrationer i luften? Jag finner det tvivelaktigt. På samma sätt kan det finnas andra varelser på andra planeter som har sinnen som vi inte har och inte ens skulle komma på att det kan finnas. Sinnen som gör att de har en annan världssyn än den vi har.

Alltså vi använder våra sinnen för att försöka fånga upp (den objektiva) verkligheten. Vi kan dock inte (vad vi vet) gå utanför våra sinnen och verkligen uppfatta världen utan våra sinnen. Så vad vi vet är hur våra sinnen representerar verkligheten, inte verkligheten. Våra sinnen är en tolk mellan hjärnan och verkligheten, och det finns inga sätt att verifiera om tolken gör rätt. Vad vi däremot kan göra är att tala om "sannolikheter" i ett väldigt informellt sätt. Om något förblir detsamma för dig genom tiden, och om andra människor har samma intryck och om även djur verkar ha samma intryck så ökar sannolikheten att det stämmer överens med verkligheten. När vi går in i en vägg så kan vi inte passera utan hålls tillbaka av väggen, varje gång, och även andra människor och djur verkar känna av väggen, därmed är det troligen ogenomtränglig materia där vi ser väggen, och inte bara ett psykologiskt hinder.

Men allting kommer inte från våra sinnesintryck det finns också en del som kommer av att vi använder hjärnan. Saker som logiska satser, premisser-slutsatser och liknande. Det vi kan komma fram till med hjälp av vårt förnuft och som vi kan diskutera med varandra och komma fram till en slutsats om det är rätt eller fel (om man accepterar eventuella premisser) utan att behöva blanda in sinnena och deras (relativa) opålitlighet, annat än som stöd och hjälp för tanken.

Om detta låter som om jag ser förnuftet som mer pålitligt än studier i "verkligheten", så är det helt riktigt.

Bloggmusik:
John Holt: Help Me Make It Through The Night