Sökandet efter en gnutta civilisation!

tisdag, april 05, 2005

Lite aktuella kommentarer

Jag såg en del på TV ikväll och kunde för att skriva lite om det. Det blir kanske även kommentarer till lite andra saker, vi får se.

Först Uppdrag Granskning. Första halvan handlade om EU-utvidgningen och om huruvida jobben och lönerna var hotade. Gäsp, fruktansvärt förutsägbart och klicheartat. Andra delen var intressantare. Den handlade om en kvinna som hade skaffat på sig en del skulder (om jag förstod det rätt, pga att hennes företag gick i konkurs) och problemen med att ta sig ur skulden. Vad jag reagerade mest mot, var att så många av dem verkade sakna känsla för lite sunt förnuft. Bankerna ville inte låna pengar till henne, pga betalningsanmärkningen, och för att få ner skulden var hon tvungen att betala allt på en gång och för att få skuldsanering (och därmed leva på existensminimum i fem år) så skulle hon behöva missköta ekonomin ännu mer. De som hon hade skulder hos, förtjänar dock iaf lite beröm, för att där gick det att pressa ner skulden från 150 000kr till 115 000 kr. Jag har en teori, och det är att vi på något sätt har tappat den personliga kontakten på bankpersonalen, pga att saker har överförts till datorer och det finns färre bankkontor. Som jag har fått för mig iaf, så visste bankpersonalen förr i tiden oftast vem man var, och om man hade ett gott eller dåligt rykte, och i bästa fall lite mer om en själv, och kunde därför kunna göra en hyffsat bra individuell bedömning, istället för att bara följa ett uppsatt regelverk till punkt och pricka. Även om jag har använt bankpersonal i exemplet ovan, så gäller det nog även andra i andra sammanhang. Enligt vad jag har hört tidigare, så ska statliga skulder vara bland de svåraste att pruta ner och få tillstånd till betalningsuppskjutning med (de gjorde dock ingen sådan jämförelse i programmet), gissningsvis för att personalen måste följa regelverk mer slaviskt än i privata företag, men kanske även för att inte verka allrför snälla och sända ut fel signaler. Talande är att kvinnan i reportaget fick tag i sina pengar genom att låna dem av vänner och släktingar, dvs folk som vågade och kunde göra en personlig bedömning.

Sen var det Desperate Housewives: Efter andra avsnittet, så känns det fortfarande inte som om den lever upp till de extremt hypade förväntningarna, utan snarare som en medelmåttig serie.

Jag såg Jamie Oliviers skolmat för första gången och var ärligt talat chockad över vilket skräp ungarna fick i sig, både i skolan och hemma. Den skolmaten som jag fick, var kanske inte alltid så kul, men det var iaf inte lika illa som det verkar vara i England (som iofs har ett uselt matrykte).

Feministiskt Initiativ känns lite småtråkigt och förutsägbart och är förmodligen inget som jag tänker rösta på, ifall ni nu skulle undra.