Sökandet efter en gnutta civilisation!

tisdag, september 27, 2005

Jag får göra en liten bekännelse. Jag har laddat ner musikfiler sedan slutet av nittiotalet. På den tiden kunde man antingen hitta en ftp-server och ladda ner från eller leta upp hemsidor som lade ut musiken på nätet genom konton på sidor med gratis-konton för hemsidor (vilket var en kamp mellan de som tillhandahöll kontona och fildelarna) eller skaffa sig en "egen" server. Sedan kom Napster, som gjorde det mycket smidigare än allt annat att ladda ner musik. Napster blev dock tvingade att stänga ner ganska snart.

Vad som hände när Napster stängde ner var att det ploppade upp en hel del nya, och mer decentraliserade, fildelningsnätverk. WinMX var det bästa av de nya nätverken som poppade upp och jag har använt det regelbundet sedan 2001. Version 2.x hade en del klara brister, men när version 3.x kom ut så fanns nästan allt man kunde begära och det har tom ploppat upp tilläggsprogram för att ge användaren ännu fler inställningsmöjligheter. Jag har iofs inte använt det så väldigt mycket de senaste månaderna då jag dels har upptäckt BitTorrent och ThePirateBay och dels inte längre har lika stort intresse av att ladda ner musik som innan (har man nästan 20GB musik så tar det en bra stund att lyssna igenom allt), men det var fortfarande the place för att finna äldre eller udda musik. De största fördelarna med WinMX var att det fanns väldigt mycket musik, med gott om udda musik, förhållandevis många låtar kodade med hög kvalitet, och en hel del fulla album med AlbumWrapper (ALBW)-kod. Det var dessutom helt fritt från Spyware och skräp. En nackdel var att man lätt hamnade i väldigt långa köer, speciellt om man försökte ladda ner filmer eller spel. Fast på sätt och vis blev det nästan en fördel, då det fanns en väldigt stark anti-leecher-känsla (leecher=folk som ladda ner utan att ladda upp) bland användarna, och folk försökte gå före köer genom att vilja byta filer, vilket gav en lite mer personlig känsla. Sist men inte minst kunde man göra betydligt fler inställningar än i andra liknande nätverk.

Sedan ett par dagar har WinMX varit nere pga ett brev från RIAA. Det är dock oklart om det är tillfälligt eller permanent (se mer här). Trösta inte, för det finns en tillfällig inofficiell lösning, det tråkiga är att inte alla kommer att använda sig av den, så nätverket lär bli mindre om det inte sker något från officiellt håll (fast på plussidan så slipper man kanske fake-releaser).

fredag, september 23, 2005

I det senaste numret av Smedjan finns det två intressanta artiklar om Kravmärkningen (här och här). Jag är väldigt anti-Krav och försöker i största mån undvika att köpa kravodlade produkter. Det främst för att jag anser att konstgödsel och bekämpningsmedel (i lagom mängder) är något som gynnar jordbruket och oss alla och att jag inte har något emot genmodifierade grödor. Jag ser därför ingen anledning att handla så att andelen ekologiska jordbruk ökar. Att mina föräldrar är bönder lär nog ha påverkat mitt ställningstagande! Detta bygger delvis på ett av KRAVs principer "I KRAV-godkänd produktion tillämpas försiktighetsprincipen", som jag inte delar.

Jag ska ta och diskutera lite myter och sanningar om kravmärkning:

Påstående "I KRAV-godkänt lantbruk används inga kemiska bekämpningsmedel. Istället hålls ogräs och skadeinsekter i schack med förebyggande metoder, till exempel en mer varierad växtföljd." (Från KRAVs hemsida)

Alla bönder vet att det är bra att ha en varierad växtföljd, vilket i princip även alla som odlar i trädgård vet eller lär märka. Alla bönder försöker variera växtligeheten och jag tror tom att EUs jordbruksstöd har insett värdet av en varierad växtlighet. Bekämpningsmedel är främst ett komplement och inte ett substitut!!

Påstående Djuren får det bättre vid KRAV-märkning.

För det första är det mest frukt och grönt som får KRAV-märkning, kravmärkt kött är väldigt sällsynt ute i butikerna, ok att det finns kravmärkt mjölk och ägg. För det andra har vi redan idag bra djurvård (höns undantaget) och att uppfylla KRAVs kriterier för bra djurvård borde vara bland de lättaste kriterierna att uppfylla. Dessutom är det i böndernas intresse att djuren har det bra, och det krävs i princip att man faktiskt tycker om djur, för att välja ett yrke där man har stor djurkontakt. För det tredje vore det faktiskt bättre om man skapade ett eget märke för att visa hur bra förhållanden somm djuren växer upp under.

Ett par allmänna reflektioner:
Konventionella jordbruk försöker ofta använda produktionemetoder som ger bra avkastning (för att få bättre betalt) och om någon del av KRAV-kriterierna skulle visa sig vara gynnsamt för produktiviteten, så kommer även konventionella jordbruk att genomföra dessa (om de inte innebär en betydligt större arbetsmängd eller liknande) vilket KRAV inte verkar tänka på när de pratar sig varma om sig själva.
Det går inte att dela upp jordbruket i en ekologisk/naturlig del och en konstgjord del.
Även om vissa jordbruksmetoder skulle orsaka negativa följder är det inte säkert att det bästa är att hindra metoderna (det kan tex vara bättre att försöka minska de negativa effekterna i ett senare skede).
Att bara för att ett jordbruk är KRAV-märkt betyder inte det att det kommer att bete sig på sådant sätt som är bäst för miljön. Det kommer alltid att finnas de som försöker använda regelverket till sin fördel, det ska t.ex. (i alla fall tidigare) vara möjligt att året innan en åker blir ekologisk spruta betydligt större mängder bekämpningsmedel än normalt, för att de även ska ha en positiv effekt under åren som KRAV-märkt och ha vissa åkrar som konventionella och vissa som KRAV-märkta och sedan hålla på och rotera dem då och då.

Sedan i tisdags har Opera gått från att vara ad-ware (alt. betalprogram) till freeware. Den nya versionen 8.50 tar bort allt reklamrelaterat.

Enligt mig var reklambannern väldigt icke-störande (speciellt sedan man kunde välja Googlereklam) och jag har levt med den i fem år. Nu är jag kanske inte speciellt representativ, då jag verkar ha någon form av inbyggd funktion som mer eller mindre sorterar bort all reklam när jag använder datorer (och jag bryr mig inte särskilt mycket om dem annars heller), men jag tillhör den minoritet som faktiskt saknar Googlebannern, då Googleads faktiskt kan vara riktigt hjälpsamma ibland, och rent allmänt så likställer jag ad-ware och freeware.

Det är faktiskt riktigt strongt att överleva tio år på att tillverka och sälja en webbläsare när de flesta av ens konkurrenter är gratis. Jag hoppas att de vet vad de gör, så att de kan fortsätta att tillverka världens bästa webbläsare...

fredag, september 16, 2005

Tja, jag har ju inte varit särskilt aktiv med att skriva den senaste tiden. Det har helt enkelt funnits andra saker som jag har velat prioritera, men vi får se hur det blir i framtiden.

Hursomhelst. Igår kom det ut en ny version av skolverkets radikala rapport, som fastslog att friskolor har bättre resultat än andra skolor och att andelen kvalificerade lärare inte påverkar resultatet (först hittad via haja). Rapporten kan laddas ner från skolverkets hemsida (PDF!!!). Jag skummade igenom rapporten igår kväll (applåd tack!), och tänkte ge mina synpunkter:

Rapporten har samlat in data från i princip alla grundskolor som ger betyg åt niondeklassare (1 115 skolor, varav 105 friskolor), beräknad ett effektivitetsmått för skolan och sedan gjort en regressionsanalys av ett antal intressanta variabler (som de hade data för) i förhållande till effektivitetsmåttet.

Det huvudsakliga resultatet visas på sidan 25 i PDF-filen, som följs av en textbaserad genomgång av resultatet på sidan 26 för er som kanske tycker att det är lättare att förstå. Resten av rapporten handlar mer om vilken metod de använder och hur man ska tolka indata-värdena, vilket kan vara nog så intressant...

Låt oss börja med friskolor! Enligt rapporten så ökar effektivitetsmåttet med minst 0.06 (beroende på vilken av de olika analyserna man utgår ifrån) om skolan är en friskola. Låt oss utgå från modell (4), där ökningen (dvs väntevärdet) är 0.061 och standardavvikelsen 0.009 (vilket är det för mig värsta modellen). Detta ger ett t-värde på 6.78, vilket innebär en löjlig hög sannolikhet för att friskolor påverkar resultatet positivt. Detta förutsätter naturligtvis att modellen är rätt, ett problem här är att man inte har med någon kostnad för undervisning som variabel (varken i regressionsanalysen eller i beräknandet av effektivitetsmåttet), då det i vissa kommuner inte gick att skilja på hur mycket som gick till de olika skolorna. För att belysa hur viktig friskolevariabeln är, så kommer här lite data. Anta att vi utgår från någon form av normalskola, om vi omvandlar den från kommunal skola till friskola (och alla andra variabler hålls stilla), så får det samma effekt som att öka den genomsnittliga tiden i läraryrket med 20 år, att öka andelen elever i kommunen som går i andra friskolor med 61%-enheter, eller minska "andel elever med utländsk bakgrund som invandrat till Sverige efter sju års ålder" med 15%-enheter.

En invändning som man ibland hör, och som den här sortens analys inte kan mäta, är att friskolor med vilje skulle ge eleverna för höga betyg, för att locka till sig fler elever (sen kan man även fråga sig om det verkligen skulle vara vanligare på friskolor än på kommunala skolor). För det första kommer alla sätt att mäta elevers kunskap innefatta ett visst mått av godtycke och när det gäller betyg så är det mest lärarens godtycke som avgör (även om h_n naturligtvis kan pressas av skolledningen). Centrala mått/prov är inte alls lika beroende av lärarnas godtycke, men har istället godtycke i form av vad provet tar upp respektive inte tar upp och i vilket skick eleven är just den dagen provet görs (jag tycker personligen att centraliserade prov är mer rättvisa än betyg). Om gymnasieskolan (eller Universiteten för den delen) märkar att betygen från en viss skola inte stämmer med elevernas kunskapsbild, så bör det finnas ett intresse av att ta fram mer centraliserade prov (tex nationella prov eller eget sammansatt prov) för att få mer rättvisa resultat. En annan not är att gymnasieskolorna styrs alldeles för hårt av kommunen/staten genom att de inte godtyckligt får bestämma hur många elever som varje program ska ha och ju friare de skulle vara att bestämma programmens storlek, desto mera skulle de då försöka ändra storlekarna så att allt fler kommer in på sitt förstaval,vilket kommer att göra betygen mindre intressanta. Detta förutsätter förstås antingen att alla program har ungefär samma kostnad, eller att skolan på något sätt kan ta ut olika kostnader för elever som går på olika program (antingen direkt genom elevens familj eller indirekt genom differentierade kommunbidrag). Ett annat alternativ är naturligtvis att fördela platser enligt dem som är beredda att betala mest, eller genom att skapa ett Politiskt Korrekt-index där folk tas in enligt vilka livsfaktorer de har.

En annan kanske ännu mer radikal slutsats var att andelen behöriga lärare inte hade någon statisktiskt signifikant betydelse, dvs datan var inte tillräckligt entydlig för att man ska kunna uttala sig om huruvida andelen behöriga lärare var en positiv eller negativ faktor. Jag är inte särskilt förvånad av det resultatet! Jag tycker att vi överlag lägger för stor vikt vid formell utbildning, då folk faktiskt kan komma över relevant kunskap utan att få ett diplom för det. För att kunna lära ut saker till elever bör man 1. kunna ämnet man lär ut 2. veta hur man bäst lär ut ämnet och 3. veta hur man får elever intresserade. 1 krävs rimligtvis för att kunna 2. Naturligtvis kan man lära sig alla tre sakerna på en lärarutbildning, men det är långt ifrån någon garanti. Man kan dessutom lära sig alla saker på annat sätt. Jag tror att det viktigaste för att få eleverna intresserade av ett ämne, är att man själv är intresserad och visar det för eleverna, och ett intresse för ett ämne finns det ingen utbildning i världen som kan ge!

En intressant aspekt är jag har för mig att friskolor i snitt har en högre andel obehöriga lärare än kommunala skolor.

Idag skriver Jan Björklund på DN Debatt "Lagstifta om förbud för obehöriga lärare". Han menar att obehöriga lärare pressar ner lärarlönerna och ger sämre kunskapsresultat. Det senare visar forskning. Tja, en del forskning då inte all, som vi precis såg (och Skolverkets rapport skriver har faktiskt en brasklapp om att det finns studier som visat på ett positvt samband). Dagens debattinlägg kunde knappast ha kommit mer olägligt, att prata om förbud för fast anställning för obehöriga lärare när man verkligen kan fråga sig om de är sämre, eller iaf konstatera att iaf långt ifrån alla är sämre. Varför försöker politiker av alla färger alltid försöka styra saker från så långt uppe som möjligt??? Var det förresten inte Björklund som var en av de hårdaste kritikerna då skolverket drog in sin förra rapport som hade ungefär samma innehåll???

tisdag, september 06, 2005

Jag glömde helt bort gårdagens partiledardebatt, men det verkar inte som om jag har missat speciellt mycket.

Så därför över till något annat betydligt mer radikalt: Jag ska ta och göra lite offentliga funderingar om skatter. Varning: Detta är ett väldigt långt inlägg, emn ni kommer att få en belöning i slutet i form av ett radikalt förslag.

Först, behöver vi överhuvudtaget ha en skatt? Det beror självklart på vad vi vill att staten ska finansiera, men om vi pratar om en nattväktarstat så tror jag att det går att finansiera frivilligt. Det är dock en sak som vi lär märka längs vägen (fast det kräver förstås att vi tar oss i rätt riktning, vilket inte verkar vara så intressant idag).

Det finns idag två (eller möjligtvis tre) huvudanledningar till de olika skatterna vi har idag, för det första att få in pengar till statskassan, för det andra att ändra folks beteenden/göra vissa val dyrare för att få folk att undvika dem, och den eventuella tredje anledningen är att visa för folket att man faktiskt försöker göra något åt problemet. Av dessa anledningar är den första minst usel, då staten faktiskt måste få in pengar på något sätt för att kunna driva vad den nu har rätt att driva. En annan anledning till det är att en stabil och förutsägbar stat är att föredra framför en oberäknelig stat, detta för att du lättare ska kunna göra långsiktiga val. Detta ska inte tolkas som att jag är emot förändringar, eller att allting måste gå långsamt, utan snarare att man förvarnar om förändringarna i god tid, i alla fall i mer långsiktiga beslut. Ett bra exempel här är den svenska processen för att ändra grundlagen, först röstar riksdagen för ändringen sedan väntar man till nästa riksdagsval där folket har tid att sätta sig in i frågan och sedan röstar man på nytt. Den första röstningen är en väldigt tydlig signal om att vi kan vänta oss långsiktiga effekter. När det gäller skatter så är det uppenbart att beskattning för fiskala skäl är mindre känsligt för vad som för tillfället är politiskt korrekt, än beskattning för att ändra beteenden eller visa kraftfullhet. Dessutom finns det ett större incitament för staten att se till att rent fiskala skatter samlas in på ett kostnadseffektivt sätt än andra skatter.

En annan sak som jag tycker är viktigt är att skatterna är relativt enkla att förstå sig på. Det gäller f.ö. inte bara skatterna utan lagarna i allmänhet. Om det finns femtioelva olika skattenivåer och hundratals sidor med finstilt text som förklarar olika undantag och kryphål, så blir det uppenbart svårt för vanligt folk att veta vad som gäller. Det blir svårare att göra finansiella planeringar (som om man ska spara i aktier eller fastigheter) pga att det krävs expertkunskaper för att bedöma vilket val som är bäst och även så förändringar jämfört med förväntad utveckling kan få stora konsekvenser för vilket beslut som är bäst. Dessutom gynnar komplicerade skattelagar skattejurister och dem som har råd att betala för dem (dvs de som redan är rika). Ett komplicerat skattesystem tar dessutom upp en större del av medborgarnas obetalda tid/jobb. Detta leder till att jag anser det vara bäst med enbart ett fåtal generella skatter med inga eller få möjligheter till avdrag.

Ett skattesystem ska självklart även vara billigt att sköta. Detta gör dels att fiskala skatter och dels ett enkelt skattesystem är att föredra. Det senare för att skattemyndigheten behöver förre personer med specialkompetens på någon krånglig skatt och dels att man behöver bygga upp färre system och ha färre som samlar in det hela med färre skatter. Jag kommer att återkomma lite till detta i slutet.

En aspekt som man sällan hör något om numera är den moraliska. Jag ska erkänna att jag har en ganska usel skattemoral (vilket kanske inte är så jättekonstigt med tanke på min politiska ståndpunkt i förhållande till dagens samhälle), vi behöver kanske inte gå in närmare på hur det har tagit sig uttryck rent praktiskt. Jag skulle dock påstå att även en stor del av den "normala" befolkningen har en dålig skattemoral, det är inget som jag kan bekräfta utan bara en känsla som jag har. Vad är det som skapar en dålig skattemoral, tja jag har iaf ett par förslag: först, och absolut viktigast, ineffektivt spenderade skattemedel. T.o.m. socialdemokraterna har en gång i tiden medgivet att ineffektivt spenderade skattepengar är stöld, tänk om de skulle göra det idag? För det andra skattesystem som i någon bemärkelse upplevs som orättvisa. Vad som är orättvist skiftar naturligtvis mellan människor och olika perioder. Krångliga eller snabbt skiftande skatter, som jag har diskuterat ovan, lär även det ge dålig skattemoral. En högre skattenivå lär rent allmänt göra folk mindre benågna att vilja betala skatt, varför även en hög skatt i sig skapar en dålig skattemoral (främst genom att göra svarta alternativ mer frestande).

En sista punkt på listan är att ett skattesystem ska försöka undvika att kliva in i folks privata liv. För att tex beskatta överviktiga så krävs det att skatteverket har information om folks vikt och längd och liknande i sina register, samt att folk på något sätt regelbundet uppdaterar informationen. Ju mindre information som skatteverket behöver samla in och lagra desto bättre. Även detta talar för ett fåtal allmänna skatter och mot skatter som försöker styra folks liv.

Vad var det då för något radikalt förslag? Jo, att skattesystemet bör bygga främst på tillit istället för tvång. En kort inflikning: en marknadsekonomi som sådan bygger på tillit. Folk litar på att motparten håller underskrivna avtal, att den som handlar på faktura är den han utger sig för att vara och har tillstånd att göra så, att det arbete som den anställde betalas för att göra faktiskt blir gjort, att arbetsgivaren faktiskt kan och planerar att betala sina anställda. Givetvis finns det i alla dessa fall lagligt rum att kräva gottgörelse, men tänk om 20% av befolkningen skulle bete sig så att det krävs att lagen går in och tillrättavisar dem. Skulle den grundläggande tilliten då finnas kvar? Nej! Tillit bygger helt enkelt på att de allra flesta följer reglerna. Tillbaka till skatterna: Till viss del bygger de redan på tillit, då skatteverket faktiskt inte tar och detaljgranskar alla inkomna skattedeklarationer. Man kan dock göra det hela ännu lättare genom att enbart att lägga ner skatteverket och låta en domstol eller likande granska och döma de deklarationer där man får in tips på att de inte stämmer och helt enkelt anta att resten är sanna. Dessutom bör dagens straff för skattefusk ersättasav enbart en granskningsavgift och en (ganska saftig) ränta för en försent inbetalad skatt. Nu kanske någon tänker: "Men det kan ju inte funka, folk skulle ju börja strunta i att betala skatt". I dagens Sverige finns det en viss risk/chans att det skulle ske, men själva idén är just att det kräver en god skattemoral, dessutom är det möjligt att den större graden av tillit skulle ge en extra boast av god skattemoral, då staten inte betraktar medborgarna som potentiella brottslingar som behöver övervakas. Mot detta talar iofs att ett mindre bevakande system kan kännas mindre rättvist om vissa försöker utnyttja systemet. Ett tillitssystem gör det billigt att samla in skatterna, och då det bygger på en god skattemoral ger det starka incitament för staten att ha enkla och rättvisa skatter som inte försöker påverka folks beteenden, liksom att det blir svårare att höja skatten. Det gör det också lättare att göra civil olydnad genom att stora människor kan protestera genom att nolltaxera om de inte gillar vad politikerna föreslår. Från ett liberalt håll är allt detta naturligtvis fördelar som hjälper till att hålla staten i stramare tyglar. Rimligtvis bör det även bli svårare för myndigheterna att samla in irrelevant data eller att bygga skatter på personliga uppgifter.

Om ni känner för att läsa ännu mer om skatter, så gå vidare till Daniel.