Sökandet efter en gnutta civilisation!

tisdag, september 06, 2005

Skattesnack!

Jag glömde helt bort gårdagens partiledardebatt, men det verkar inte som om jag har missat speciellt mycket.

Så därför över till något annat betydligt mer radikalt: Jag ska ta och göra lite offentliga funderingar om skatter. Varning: Detta är ett väldigt långt inlägg, emn ni kommer att få en belöning i slutet i form av ett radikalt förslag.

Först, behöver vi överhuvudtaget ha en skatt? Det beror självklart på vad vi vill att staten ska finansiera, men om vi pratar om en nattväktarstat så tror jag att det går att finansiera frivilligt. Det är dock en sak som vi lär märka längs vägen (fast det kräver förstås att vi tar oss i rätt riktning, vilket inte verkar vara så intressant idag).

Det finns idag två (eller möjligtvis tre) huvudanledningar till de olika skatterna vi har idag, för det första att få in pengar till statskassan, för det andra att ändra folks beteenden/göra vissa val dyrare för att få folk att undvika dem, och den eventuella tredje anledningen är att visa för folket att man faktiskt försöker göra något åt problemet. Av dessa anledningar är den första minst usel, då staten faktiskt måste få in pengar på något sätt för att kunna driva vad den nu har rätt att driva. En annan anledning till det är att en stabil och förutsägbar stat är att föredra framför en oberäknelig stat, detta för att du lättare ska kunna göra långsiktiga val. Detta ska inte tolkas som att jag är emot förändringar, eller att allting måste gå långsamt, utan snarare att man förvarnar om förändringarna i god tid, i alla fall i mer långsiktiga beslut. Ett bra exempel här är den svenska processen för att ändra grundlagen, först röstar riksdagen för ändringen sedan väntar man till nästa riksdagsval där folket har tid att sätta sig in i frågan och sedan röstar man på nytt. Den första röstningen är en väldigt tydlig signal om att vi kan vänta oss långsiktiga effekter. När det gäller skatter så är det uppenbart att beskattning för fiskala skäl är mindre känsligt för vad som för tillfället är politiskt korrekt, än beskattning för att ändra beteenden eller visa kraftfullhet. Dessutom finns det ett större incitament för staten att se till att rent fiskala skatter samlas in på ett kostnadseffektivt sätt än andra skatter.

En annan sak som jag tycker är viktigt är att skatterna är relativt enkla att förstå sig på. Det gäller f.ö. inte bara skatterna utan lagarna i allmänhet. Om det finns femtioelva olika skattenivåer och hundratals sidor med finstilt text som förklarar olika undantag och kryphål, så blir det uppenbart svårt för vanligt folk att veta vad som gäller. Det blir svårare att göra finansiella planeringar (som om man ska spara i aktier eller fastigheter) pga att det krävs expertkunskaper för att bedöma vilket val som är bäst och även så förändringar jämfört med förväntad utveckling kan få stora konsekvenser för vilket beslut som är bäst. Dessutom gynnar komplicerade skattelagar skattejurister och dem som har råd att betala för dem (dvs de som redan är rika). Ett komplicerat skattesystem tar dessutom upp en större del av medborgarnas obetalda tid/jobb. Detta leder till att jag anser det vara bäst med enbart ett fåtal generella skatter med inga eller få möjligheter till avdrag.

Ett skattesystem ska självklart även vara billigt att sköta. Detta gör dels att fiskala skatter och dels ett enkelt skattesystem är att föredra. Det senare för att skattemyndigheten behöver förre personer med specialkompetens på någon krånglig skatt och dels att man behöver bygga upp färre system och ha färre som samlar in det hela med färre skatter. Jag kommer att återkomma lite till detta i slutet.

En aspekt som man sällan hör något om numera är den moraliska. Jag ska erkänna att jag har en ganska usel skattemoral (vilket kanske inte är så jättekonstigt med tanke på min politiska ståndpunkt i förhållande till dagens samhälle), vi behöver kanske inte gå in närmare på hur det har tagit sig uttryck rent praktiskt. Jag skulle dock påstå att även en stor del av den "normala" befolkningen har en dålig skattemoral, det är inget som jag kan bekräfta utan bara en känsla som jag har. Vad är det som skapar en dålig skattemoral, tja jag har iaf ett par förslag: först, och absolut viktigast, ineffektivt spenderade skattemedel. T.o.m. socialdemokraterna har en gång i tiden medgivet att ineffektivt spenderade skattepengar är stöld, tänk om de skulle göra det idag? För det andra skattesystem som i någon bemärkelse upplevs som orättvisa. Vad som är orättvist skiftar naturligtvis mellan människor och olika perioder. Krångliga eller snabbt skiftande skatter, som jag har diskuterat ovan, lär även det ge dålig skattemoral. En högre skattenivå lär rent allmänt göra folk mindre benågna att vilja betala skatt, varför även en hög skatt i sig skapar en dålig skattemoral (främst genom att göra svarta alternativ mer frestande).

En sista punkt på listan är att ett skattesystem ska försöka undvika att kliva in i folks privata liv. För att tex beskatta överviktiga så krävs det att skatteverket har information om folks vikt och längd och liknande i sina register, samt att folk på något sätt regelbundet uppdaterar informationen. Ju mindre information som skatteverket behöver samla in och lagra desto bättre. Även detta talar för ett fåtal allmänna skatter och mot skatter som försöker styra folks liv.

Vad var det då för något radikalt förslag? Jo, att skattesystemet bör bygga främst på tillit istället för tvång. En kort inflikning: en marknadsekonomi som sådan bygger på tillit. Folk litar på att motparten håller underskrivna avtal, att den som handlar på faktura är den han utger sig för att vara och har tillstånd att göra så, att det arbete som den anställde betalas för att göra faktiskt blir gjort, att arbetsgivaren faktiskt kan och planerar att betala sina anställda. Givetvis finns det i alla dessa fall lagligt rum att kräva gottgörelse, men tänk om 20% av befolkningen skulle bete sig så att det krävs att lagen går in och tillrättavisar dem. Skulle den grundläggande tilliten då finnas kvar? Nej! Tillit bygger helt enkelt på att de allra flesta följer reglerna. Tillbaka till skatterna: Till viss del bygger de redan på tillit, då skatteverket faktiskt inte tar och detaljgranskar alla inkomna skattedeklarationer. Man kan dock göra det hela ännu lättare genom att enbart att lägga ner skatteverket och låta en domstol eller likande granska och döma de deklarationer där man får in tips på att de inte stämmer och helt enkelt anta att resten är sanna. Dessutom bör dagens straff för skattefusk ersättasav enbart en granskningsavgift och en (ganska saftig) ränta för en försent inbetalad skatt. Nu kanske någon tänker: "Men det kan ju inte funka, folk skulle ju börja strunta i att betala skatt". I dagens Sverige finns det en viss risk/chans att det skulle ske, men själva idén är just att det kräver en god skattemoral, dessutom är det möjligt att den större graden av tillit skulle ge en extra boast av god skattemoral, då staten inte betraktar medborgarna som potentiella brottslingar som behöver övervakas. Mot detta talar iofs att ett mindre bevakande system kan kännas mindre rättvist om vissa försöker utnyttja systemet. Ett tillitssystem gör det billigt att samla in skatterna, och då det bygger på en god skattemoral ger det starka incitament för staten att ha enkla och rättvisa skatter som inte försöker påverka folks beteenden, liksom att det blir svårare att höja skatten. Det gör det också lättare att göra civil olydnad genom att stora människor kan protestera genom att nolltaxera om de inte gillar vad politikerna föreslår. Från ett liberalt håll är allt detta naturligtvis fördelar som hjälper till att hålla staten i stramare tyglar. Rimligtvis bör det även bli svårare för myndigheterna att samla in irrelevant data eller att bygga skatter på personliga uppgifter.

Om ni känner för att läsa ännu mer om skatter, så gå vidare till Daniel.