Sökandet efter en gnutta civilisation!

fredag, september 16, 2005

Skolverkets Rapport

Tja, jag har ju inte varit särskilt aktiv med att skriva den senaste tiden. Det har helt enkelt funnits andra saker som jag har velat prioritera, men vi får se hur det blir i framtiden.

Hursomhelst. Igår kom det ut en ny version av skolverkets radikala rapport, som fastslog att friskolor har bättre resultat än andra skolor och att andelen kvalificerade lärare inte påverkar resultatet (först hittad via haja). Rapporten kan laddas ner från skolverkets hemsida (PDF!!!). Jag skummade igenom rapporten igår kväll (applåd tack!), och tänkte ge mina synpunkter:

Rapporten har samlat in data från i princip alla grundskolor som ger betyg åt niondeklassare (1 115 skolor, varav 105 friskolor), beräknad ett effektivitetsmått för skolan och sedan gjort en regressionsanalys av ett antal intressanta variabler (som de hade data för) i förhållande till effektivitetsmåttet.

Det huvudsakliga resultatet visas på sidan 25 i PDF-filen, som följs av en textbaserad genomgång av resultatet på sidan 26 för er som kanske tycker att det är lättare att förstå. Resten av rapporten handlar mer om vilken metod de använder och hur man ska tolka indata-värdena, vilket kan vara nog så intressant...

Låt oss börja med friskolor! Enligt rapporten så ökar effektivitetsmåttet med minst 0.06 (beroende på vilken av de olika analyserna man utgår ifrån) om skolan är en friskola. Låt oss utgå från modell (4), där ökningen (dvs väntevärdet) är 0.061 och standardavvikelsen 0.009 (vilket är det för mig värsta modellen). Detta ger ett t-värde på 6.78, vilket innebär en löjlig hög sannolikhet för att friskolor påverkar resultatet positivt. Detta förutsätter naturligtvis att modellen är rätt, ett problem här är att man inte har med någon kostnad för undervisning som variabel (varken i regressionsanalysen eller i beräknandet av effektivitetsmåttet), då det i vissa kommuner inte gick att skilja på hur mycket som gick till de olika skolorna. För att belysa hur viktig friskolevariabeln är, så kommer här lite data. Anta att vi utgår från någon form av normalskola, om vi omvandlar den från kommunal skola till friskola (och alla andra variabler hålls stilla), så får det samma effekt som att öka den genomsnittliga tiden i läraryrket med 20 år, att öka andelen elever i kommunen som går i andra friskolor med 61%-enheter, eller minska "andel elever med utländsk bakgrund som invandrat till Sverige efter sju års ålder" med 15%-enheter.

En invändning som man ibland hör, och som den här sortens analys inte kan mäta, är att friskolor med vilje skulle ge eleverna för höga betyg, för att locka till sig fler elever (sen kan man även fråga sig om det verkligen skulle vara vanligare på friskolor än på kommunala skolor). För det första kommer alla sätt att mäta elevers kunskap innefatta ett visst mått av godtycke och när det gäller betyg så är det mest lärarens godtycke som avgör (även om h_n naturligtvis kan pressas av skolledningen). Centrala mått/prov är inte alls lika beroende av lärarnas godtycke, men har istället godtycke i form av vad provet tar upp respektive inte tar upp och i vilket skick eleven är just den dagen provet görs (jag tycker personligen att centraliserade prov är mer rättvisa än betyg). Om gymnasieskolan (eller Universiteten för den delen) märkar att betygen från en viss skola inte stämmer med elevernas kunskapsbild, så bör det finnas ett intresse av att ta fram mer centraliserade prov (tex nationella prov eller eget sammansatt prov) för att få mer rättvisa resultat. En annan not är att gymnasieskolorna styrs alldeles för hårt av kommunen/staten genom att de inte godtyckligt får bestämma hur många elever som varje program ska ha och ju friare de skulle vara att bestämma programmens storlek, desto mera skulle de då försöka ändra storlekarna så att allt fler kommer in på sitt förstaval,vilket kommer att göra betygen mindre intressanta. Detta förutsätter förstås antingen att alla program har ungefär samma kostnad, eller att skolan på något sätt kan ta ut olika kostnader för elever som går på olika program (antingen direkt genom elevens familj eller indirekt genom differentierade kommunbidrag). Ett annat alternativ är naturligtvis att fördela platser enligt dem som är beredda att betala mest, eller genom att skapa ett Politiskt Korrekt-index där folk tas in enligt vilka livsfaktorer de har.

En annan kanske ännu mer radikal slutsats var att andelen behöriga lärare inte hade någon statisktiskt signifikant betydelse, dvs datan var inte tillräckligt entydlig för att man ska kunna uttala sig om huruvida andelen behöriga lärare var en positiv eller negativ faktor. Jag är inte särskilt förvånad av det resultatet! Jag tycker att vi överlag lägger för stor vikt vid formell utbildning, då folk faktiskt kan komma över relevant kunskap utan att få ett diplom för det. För att kunna lära ut saker till elever bör man 1. kunna ämnet man lär ut 2. veta hur man bäst lär ut ämnet och 3. veta hur man får elever intresserade. 1 krävs rimligtvis för att kunna 2. Naturligtvis kan man lära sig alla tre sakerna på en lärarutbildning, men det är långt ifrån någon garanti. Man kan dessutom lära sig alla saker på annat sätt. Jag tror att det viktigaste för att få eleverna intresserade av ett ämne, är att man själv är intresserad och visar det för eleverna, och ett intresse för ett ämne finns det ingen utbildning i världen som kan ge!

En intressant aspekt är jag har för mig att friskolor i snitt har en högre andel obehöriga lärare än kommunala skolor.

Idag skriver Jan Björklund på DN Debatt "Lagstifta om förbud för obehöriga lärare". Han menar att obehöriga lärare pressar ner lärarlönerna och ger sämre kunskapsresultat. Det senare visar forskning. Tja, en del forskning då inte all, som vi precis såg (och Skolverkets rapport skriver har faktiskt en brasklapp om att det finns studier som visat på ett positvt samband). Dagens debattinlägg kunde knappast ha kommit mer olägligt, att prata om förbud för fast anställning för obehöriga lärare när man verkligen kan fråga sig om de är sämre, eller iaf konstatera att iaf långt ifrån alla är sämre. Varför försöker politiker av alla färger alltid försöka styra saker från så långt uppe som möjligt??? Var det förresten inte Björklund som var en av de hårdaste kritikerna då skolverket drog in sin förra rapport som hade ungefär samma innehåll???